För mycket lycka - Alice Munro
Titel: För mycket Lycka
Författare: Alice Munro
Översättning: Rose-Marie Nielsen
Utgivningsår: 2011
Förlag: Pocketförlaget
Alice Munro är född 1931 och växte upp i Wingham i Ontario, Kanada. 2009 fick hon internationella Man Booker-priset och 2013 Nobelpriset i litteratur.
Citat: "Det hon vet är hur lite hon själv räknades, hur hennes beundran manipulerades, vilken stackars liten dumbom hon var. Och det fyller henne med bitterhet, det gör det verkligen. Bitterhet och stolthet. Hon tänker på sig själv som en människa som aldrig mer kommer att låta sig luras. Men någonting händer."
När jag väljer detta citatet utgår jag inte från hur det representerar boken, utan går helt på att det var det citatet som fastnade hos mig. Det kommer förmodligen att vara så jag tar ut mina citat även i fortsättningen.
För mycket lycka består av tio noveller. Tio noveller som de flesta börjar med en beskrivning av huvudpersonen/huvudpersonernas vanliga, vardagliga liv. Oftast på landsbygd eller mindre ort. De har det bra, är lyckliga, lever sina liv. Sen händer något. Mord, våld, olycka, sjukdom, skilsmässa eller död. Inte så lyckligt. För mycket lycka.
Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det jag känner för hur hon skriver, hur dessa hemskheter påverkar mig. Så läser jag Åsa Beckmans recension av novellsamlingen i DN, "Stilen låter hela tiden som om ingenting vore en stor sak." Och så är det. Det olyckliga händer och det känns lite som jaha och man går vidare.
Jag har läst få noveller, kommer inte ens ihåg någon på rak arm. Jag vill leva mig in i, lära känna personerna och omgivningarna. Kommer inte riktigt till ro när jag så ofta ställer om för nya personer, nya omgivningar, nya händelser. Noveller är inte min genre. Har svårt att sätta ett betyg, ger den 2 av 5 på Goodreads och Boktipset. Jag tror att det är just novellformen som drar ner betyget lite.
